Intervju med Mattias Svensson
Nr 5, vecka 27 - 2005
av Carl Svanberg
Vad var det som fick dig till att börja skriva den här boken?
Flera saker. Ända sedan min mamma försökte få mig att sluta dricka kaffe för att det skulle ge cancer har jag stört mig på larm och överdrifter kring vad vi äter och dricker. Jag har själv lagt om livsstil från att ha varit tjock och har därför av egen erfarenhet känt att det varit något fel när vår tilltagande rondör beskrivs som en epidemi som vi står maktlösa inför. Dessutom är jag naturligtvis som liberal skeptisk till talet om stat och förbud som lösning på samhällsproblem.
Hur mycket lärde du dig medan du skrev den? Någon speciell "överraskning" i din research som var extra anmärkningsvärd enligt dig?
Boken var egentligen tänkt att börja i den politiska debatten, men jag insåg efter ett tag att de löjliga förmyndaraktiga förslagen vilade på en världsbild av att vi står inför en omedelbar katastrof, då blev jag tvungen att nysta i katastrofbilden och märkte att den inte håller för en närmare granskning. Den stora förvåningen var hur otroligt simpla tricks som används för att förstora och skapa problembilden, även i ansedda studier och artiklar. Exempelvis att jämföra feta och överviktiga med precis den lilla grupp som lever allra längst för att få fram dramatiska dödstal.
Vad vill du att dina läsare ska få ut av den? Är någon poäng viktigare än någon annan?
Jag rekommenderar personligen en aktiv och hälsosam livsstil och hoppas kunna motivera andra utan pekpinnar, moralkakor och dödsångest, som ett roligare sätt att leva. Sedan hoppas jag även att den som läser boken får lite välbehövligt vaccin mot hysteriska larm, omyndigförklarande av människor och staten som lösning på alla problem.
Är det för tidigt för dig att säga om du tror att boken har eller kommer att ha ett inflytande över hur debatten om svenskarnas vikt, i fortsättningen, kommer att föras i Sverige?
När jag var i debatt med Gunnar Ågren på Folkhälsoinstitutet tillstod han att svenskarna inte längre ökar i vikt och att fler och fler motionerar. Istället för att plädera för något av institutets 79 förmyndarförslag föreslog han ökade resurser till polisen så att folk ska kunna röra sig tryggt i närområdet, vilket jag förespråkar i min bok. Så ja, jag tror att den redan fått ett inflytande i att sansa debatten.
Har du efter bokens lansering stött på någon kritik vad gäller t ex faktauppgifter som du inte riktigt vet hur du ska svara på?
Ja, en läkare eller expert kan naturligtvis alltid hänvisa till studier som jag inte har läst och det finns mycket innehåll som jag inte kan bedöma. Jag har exempelvis blivit lovad referensen till en studie som skulle visa att fetma är farligare än rökning för medelålders personer, något som inte stämmer med resultaten i de studier jag kommit i kontakt med. Den verkar dock dröja, för det var över en månad sedan...
Den kritik som kommer handlar ofta om att "men om vi inte tar i ordentligt så kommer folk (eller medier) inte att lyssna" eller så handlar den om att jag förvisso har rätt i att risken för individen ofta är liten, men att man ändå "för säkerhets skull" ska varna större grupper så att de inte blir farligt feta. Den kritiken bekräftar egentligen vad jag skrivit och mitt svar på den är att jag anser att folk är vuxna nog att själva få bedöma rimliga risker snarare än att matas med överdrifter för att någon annan velat tänka åt dem.
Carl Svanberg
Carl Svanberg är 21 år gammal och bor i Ramlösa. Han studerar sedan ett par år tillbaka praktisk filosofi vid Lunds universitet. Carl är anhängare av Ayn Rands filosofi objektivismen. På sin fritid brukar han spela trummor, debattera på Internet, samt ägna sig åt lite självstudier i ämnen som nationalekonomi.
KOMMENTERA ()