Den svenska backventilen

De svenska skatterna uppgick år 2006 till nästan 1 400 miljarder kronor. Utslaget på vår befolkning resulterar det i världens högsta skattetryck. I dagens Sverige betalar vi mer skatt än i något annat land. Vi är med andra ord världsmästare i skatt.

Efter ovanstående konstaterande kan man fråga sig huruvida vi har världens bästa välfärd, men eftersom detta redan har stötts och blötts otaliga gånger, varpå resultatet inte sällan brukar bli ett markerat nej, ämnar jag ställa en annan fråga. Varför är det så svårt att sänka skatten i Sverige?

Den svenska politiska diskursen och praktiken kring skatter kan närmast liknas vid en enorm backventil. Det är inga problem att skjuta in pengar i systemet, men när de sedan ska tillbaka samma väg tar det stopp. Det är inte sällan så att det i Sverige fungerar bättre att gå till val på skattehöjningar än på skattesänkningar. En företeelse jag föreställer mig vara tämligen unik bland de västerländska demokratierna. Inte verkar svensken reagera särskilt negativt när nya skatter så att säga kommer smygande under mandatperioden heller, vilket även det är ett intressant beteende.

Men vad är då själva roten till det här problemet?

Personligen tror jag att grunden finns i svenskens psykologiska inställning till skatt. Det finns gott om rationella skäl till att sänka skatterna, det vet alla som har det minsta intresse av samhällsekonomi. Men dessa skäl verkar inte nå fram till folket från de ledarsidor och forskningsinstitut där de frekvent luftas. Detta för att rationalitet i det här fallet inte räcker som anledning för att sänka skatten. Missförstå mig inte. Rationalitet är bra och Sverige är internationellt sett ett ytterst effektivitetssökande land. Men det verkar som om det finns en inneboende övertygelse i svensken, ekonomiska forskningsrapporter till trots, som säger att för varje krona inbetalad skatt blir vi alla rikare. Ett slags statligt mervärdesskapande som sprider välstånd i samhället.

Att staten skulle vara en bättre välståndsskapare än marknaden är falskt, vilket nationalekonomisk forskning länge visat. Men givet ovanstående psykologiska premisser krävs det nya grepp från den svenska högern om Sverige inte ska fortsätta att vara världsmästare i skatt. Det räcker inte med att vinna den akademiska debatten. Det måste till stånd en förändring i svenskens inställning till skatt som fenomen. En slags amerikansk spark bakut så fort ämnet kommer på tal. Och vägen dit behöver inte vara särskilt svår.

Ett första steg är att redovisa hur mycket skatt vi faktiskt betalar. Detta innebär att de så kallade osynliga skatterna blir synliga. De primära skatterna i sammanhanget är löneskatterna, som i folkmun kallas arbetsgivaravgifter.

Själva benämningen, ”arbetsgivaravgifter”, är för övrigt genialiskt. Den skapar intrycket att löneskatterna betalas av arbetsgivaren, när de i själva verket utgör ett slags förhandsskatt som dras från den anställdes lön.

Vad som sedan på allvar skulle få Galileos stenar att rulla är en personlig inbetalning av skatten. Idag dras skatten dras automatiskt, och den enskilde får aldrig hålla i pengarna innan de försvinner i skatt. Den psykologiska effekten av detta torde vara uppenbar.

Skattebetalarnas förening har räknat ut att den genomsnittliga svenska lönen idag är 23700 kronor. En person med denna lön har en ”egentlig” lön på 31350 kronor när löneskatterna är inkluderade. Att varje månad inkassera 31 350 kronor den 25:e, för att under de efterföljande dagarna själv behöva betala in 15 027 av dem i skatt, skulle inte bara innebära ett monstruöst uppvaknande om hur mycket vi faktiskt betalar i skatt. Det skulle också generera frågor om vad vi får för alla de här pengarna, en fråga som i sin tur är tätt knuten till den psykologiska inställningen att skatt är av godo.

Dessa två enkla och billiga åtgärder skulle öppna för ett skattesänkarklimat inom svensk politik och borde därmed vara en given åtgärd för varje borgerlig regering. För det kan väl inte vara så att ideologin sviktar när det väl är ens egna fingrar som är nere i statskassans djupa syltburkar?

KOMMENTERA ()