Gulag – det glömda folkmordet

Enligt Anders Hjelmdahl och Camilla Andersson i föreningen Upplysning Om Kommunismen råder en skrämmande okunskap bland ungdomar i Sverige om Sovjetkommunismens dödsläger. 90 procent känner inte till GULAG. Skrämmande många tror att kommunismen inte skördade några offer (i verkligheten rör det sig om omkring 100 miljoner döda). Här måste det utan tvekan vara skolan som har misslyckats.

Kampen för upplysning om kommunismen fortsätter i Sverige och Europa. Åren mellan 1928 och 1954 har stått i fokus, då omkring 20 miljoner dog i Sovjetunionens lägersystem. Minnet av kommunismens förbrytelser finns väl bevarat i till exempel Riga och Budapest med centrala museer med information om både det nazistiska och det kommunistiska skräckväldet. Museet ”Terrorns hus” i Budapest har haft 1, 5 miljoner besökare och är byggt med statliga medel. 2005 visades utställningen ”Den ungerska tragedin 1945 – förslavade och fördrivna”, som erinrade om de 700 000 ungrare som deporterades till Sovjetunionen under andra världskriget och efter 1945. Över 350 000 kom inte tillbaka.

Arbetet med nya museer till minne av kommunismens brott och offer pågår. Målet är att få till stånd museer både i Washington D.C., Bryssel och Berlin. I St. Petersburg har Memorial inlett arbetet med ett virtuellt museum. I arkivet (www.gulagmuseum.org) finns över 10 000 bilder. Man har inlett samarbete med många av de före detta sovjetrepubliker där det fanns GULAG-läger.

En av de viktigaste konferenserna om kommunismens brott under senare tid var Memento GULAG 2005 i Berlin. Konferensen var ett samarbete mellan tyska Konrad-Adenauer-Stiftung, det italienska kulturinstitutet och museet till minne av STASI:s offer i Berlin-Schönhausen samt Comitatus pro Libertatibus. Anförandena från konferensen i Berlin finns nu i bokform: Memento Gulag – Zum Gedenken an die Opfer totalitärer Regime.

Dissidenten Vladimir Bukovskijs bidrag i boken är en lidelsefull appell mot försök från vänstern att förtränga kommunismens brott. Han reagerar starkt på vänsterns försök att jämföra GULAG med Guantanamo: hur många fångar på Kuba har arbetat ihjäl sig, hur många har hungrat och frusit till döds? Övergrepp mot stridande i det globala kriget mot terrorismen måste beaktas och brott mot regelverket bestraffas. Men att jämföra lägret med de sovjetiska arbetslägren är helt enkelt vansinne. Vidare beskriver Bukovskij övergreppen i GULAG som folkmord och reagerar på att man i Europa inte förbjudit hammaren och skäran på samma sätt som man förbjudit hakkorset.

Ett stort problem är att alla forna sovjetländer inte gjort upp med kommunismen. Det saknas, främst i Ryssland, rättegångar mot de värsta förbrytarna. I väntan på en slutlig rättegång vädjar Bukovskij till fria människor att minnas GULAG varje år den 7 november.

Samma förlag som publicerat Memento Gulag står för en värdefull fallstudie av tvångsarbete i de sovjetiska arbetslägren, Zwangsarbeit im stalinistischen Lagersystem av Simon Ertz, en doktorand vid Stanford University, USA. Boken tar upp frågor som: Hur organiserades och styrdes tvångsarbetet under stalinismen? Vilka metoder och strategier var framträdande? Vilka ekonomiska och politiska syften hade tvångsarbetet? Ertz använder sig av staden Norilsk som exempel, där över 270 000 tvångsarbetare var sysselsatta under svåra förhållanden.

Alldeles nyligen arrangerades en konferens för dagens och gårdagens Sovjetdissidenter i Prag. Den besöktes av bland annat president George W Bush på hans väg till G-8-mötet i Tyskland. Denna konferens om demokrati och säkerhet har inspirerats av Israels Natan Sharansky som hjälptes ut ur Sovjetunionen av president Ronald Reagan. Sharanskys bok The Case for Democracy har distribuerats i dagens Vita Hus. Han har understrukit att demokrati inte enbart handlar om fria val utan också om ett fritt samhälle, vilket terrororganisationen Hamas seger i det palestinska valet är ett viktigt exempel på. Kriteriet för demokrati är inte huruvida man håller allmänna val - varje tyranni håller val. Kriteriet för en demokrati är snarare att man kan gå ut på ett torg och uttrycka sina åsikter utan att bli straffad.

Förutom Sharansky var Vaclav Havel, Tjeckiens förre president, och Spaniens förre konservative regeringschef, José Maria Aznar, värdar för Pragkonferensen (som avslutades igår). Inbjudna gäster var bland annat oppositionsledare från Syrien, Irak, Iran, Kuba, Nordkorea och Vitryssland. Sharansky menar att Iran, liksom Sovjetunionen, är en stat som ruttnar från insidan. Oppositionen mot mullornas revolution är så massiv att den kan jämföras med Solidaritetsrörelsen i Polen. Det är viktigt. påpekar han, att journalister och fackföreningar i Väst engagerar sig för motståndsrörelsen.

KOMMENTERA ()