Senaste numret

Nummer: 118
Vecka: 48

förra numret

Nummer: 117
Vecka: 47

Ett välbehövligt inlägg i en aktuell debatt

---

Lockout, Strejk och Blockad
av Erik Moberg
Ratio, 2006

---

Lockouter, strejker och blockader är välkända konfliktvapen i Sverige. Erik Moberg har gjort en strategisk analys av de olika konfliktvapnen på den svenska arbetsmarknaden. Han beskriver på ett intressant sätt hur de verkar, används och vilka som använder dem. Samt vilka, avsedda och oavsedda, effekter de har. Han tar upp vilka kostnader som är förenade med vapnens användning - för användaren, för motståndaren, för tredje man och för samhället i stort.

Erik Moberg visar att det finns en distinktion mellan vanliga avtalskonflikter och så kallade systemförsvarskonflikter. Det senare har blivit vanligare och handlar mer om att statuera exempel och försvara fackets roll än att företaget i sig har gjort något klandervärt. I systemförsvarskonflikter är blockaden det vapen som ingen aktör i längden kan stå emot på den svenska arbetsmarknaden.

Under sommaren 2005 satte byggnadsfacket lettiska företaget Laval un Partneris i Vaxholm i blockad. Sedan dess har facken i Sverige blivit allt aggressivare i sitt arbete. Wild'n fresh, Jima Produkter och Industri & Bygg i Karlskoga är några andra företag under senare tid som fått utstå blockader eller sympatiåtgärder. Strejker riktar sig alltid mot motståndarens grundläggande värden, det vill säga tredje parts – kundernas - grundläggande behov. I konfliktstrategin ingår därför även att få med opinionen, därför gör facken allt oftare medieutspel.

Dessutom åskådliggör Moberg historiskt hur strejkvapnens relativa styrka har förstärkts sedan 1900-talets början och fram till idag. Särskilt gäller detta användandet av sympatiåtgärder som en upptrappning när blockaden inte slår in.

En slutsats som Moberg visar är att när företagen blir allt mer effektiva och globaliserade är det lättare för facken att ta ut några nyckelpersoner i strejk och på så sätt förorsaka större kostnader för företaget. Samtidigt har det blivit svårare för arbetsgivaren att locka outa vid en konflikt utan att det får stora konsekvenser för produktionen. Den som har det effektivaste konfliktvapnet och orkar stå ut länge har kontrollen över arbetsmarknaden.

Den klassiska boken Spelets regler av Christer Lundh, som annars ger en bred översiktlig bild av den svenska arbetsmarknaden och dess historia, tar inte upp systemförsvarskonflikter. Erik Mobergs analys är ett aktuellt och nyskapande inlägg i svensk samhällsforskning och ett gott komplement för att få en mer bättre bild av den svenska arbetsmarknaden.

KOMMENTERA ()