Dags att ifrågasätta fackföreningarnas privilegium

Under de senaste två månaderna har Hotell- och restaurangfacket dragit på sig mycket kritik genom att sätta den 24 åriga företagaren Sofia Appelgrens salladsbar i blockad. Trots att vare sig Sofia eller hennes anställda vill vara del av facket har uppemot tjugo medlemmar av fackföreningen stått utanför hennes salladsbar och avrått kunder från att gå in. Fackföreningarna har även gått så långt som att förvägra alla företagare i den saluhall där salladsbaren finns att få sina sopor hämtade, i förhoppning om att de omkringliggande butikerna ska tvinga Sofia att skriva under kollektivavtalet.

Nu sätts en annan ung kvinnlig företagare i samma situation. I detta fall gäller det Victoria Frankenius, som driver en make-up-affär i Gallerian i Kristianstad sedan april förra året. Victoria har en anställd i sin butik som får avtalsenlig lön och dessutom bonus om försäljningen går bra. Under julruschen kontaktade fackföreningen Handels Victoria och ville få henne att skriva på kollektivavtalet. Ägaren bad om betänketid men möttes istället om ett brev som hotade om blockad från och med den 12 februari om hon inte skriver på kollektivavtal.

I ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv kommenterar Victoria att hon inte är kritisk mot avtalet som sådant utan mot de metoder som facket använder för att få igenom sin vilja. Den unga ägaren anser att fackföreningen använder sig av ”rena hot och trakasserier” för att tvinga henne att skriva på kollektivavtalet och kommenterar att sedan hon stått upp mot facket så har hon fått stöd från småföretagarkolleger som också blivit dåligt behandlade.

Den svenska fackföreningsrörelsen har under lång tid varit en av de dominerande politiska institutionerna i landet, inte minst tack vare de nära banden med det socialdemokratiska partiet, som suttit på regeringsmakten den mesta tiden. Och i kraft av sitt politiska inflytande har man skaffat sig en oproportionerligt stark position på arbetsmarknaden.

Men det är inte enbart gentemot arbetsgivaren som facken riktar sin makt. Det händer också att fackföreningarna tvingar anställda att ansluta sig. På de flesta arbetsplatser har fackföreningarna rätt att kringgå ”först in sist ut”-regeln. Naturligtvis ser man till att icke-fackligt anslutna får gå först i dåliga tider, och folk är inte dummare än att de förstår detta.

Den borgerliga regeringen och nya moderaterna i synnerhet har alltmer kommit att försvara fackföreningarnas beteende på den svenska arbetsmarknaden. Det är problematiskt att såväl moderater som socialdemokrater idag ställer upp på ett beteende som avskräcker ungdomar från att starta företag, som skapar en stel arbetsmarknad och som leder till att hederliga företagare får sin vardag förstörd eftersom de inte vill ha med facken att göra.

Att ingå kollektivavtal eller bli medlem i facket kan inte vara ett tvång i ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är dags att ifrågasätta fackföreningarnas privilegium på den svenska arbetsmarknaden.

KOMMENTERA ()