Fastighetsskatten måste bort!
Nr 78, vecka 4 - 2007
av Anna Hård af Segerstad
Möjligheten att äga sin bostad är vital för varje samhälle. Det en person äger bryr den sig om och vårdar, och därför är äganderätten grunden till all ekonomisk tillväxt. Det visar historien.
I Sverige har vi många och höga skatter. Fastighetsskatten är en av de mest orättfärdiga. Den bygger på ett uppskattat värde (i motsatts till ett marknadsvärde) och tar ingen hänsyn till hur mycket pengar fastighetsägaren har löst i plånboken.
Som exempel, låt oss ta Gun, 73 år. Hon är född och uppvuxen i en stuga vid kusten. Sedan en tid lever hon ensam då hennes make gick bort härom året. Stugan ärvde Gun av sin far. Här finner hon ro och njuter av att känna havsbrisen och följa årstidernas växling. Stugan har inte blivit renoverad på länge. En ny spis och nytt badrum skulle underlätta Guns vardag eftersom reumatismen börjar göra sig påmind. I övrig är hon pigg och vill bo kvar så länge som möjligt.
Under de senaste åren har Gun fått det svårare att få ekonomin att gå ihop. För efter att två grannar sålde sina stugor till ett par Stockholmare har taxeringsvärdet på hennes stuga stigit, och Gun får betala högre fastighetsskatt trots att pensionen är lika låg som vanligt. Eftersom en renovering skulle höja taxeringsvärdet ytterligare får det dröja tills hennes dotter tar över stugan. Det finns till och med en risk att Gun tvingas sälja och flytta. Det hade inte varit roligt för barnbarnen, som brukar hälsa på mormor under somrarna.
Eller tänk dig följande scenario. Kommunen bestämmer sig för att bygga en ny skola i ett område. Skolan är en succé och får huspriserna i området att stiga kraftigt. Lärarna i skolan, med deras modesta löner, kommer troligen inte ha råd att bo i närheten av sin arbetsplats.
Exemplen visar att fastighetsskatten är en omoralisk och konstlad skatt. Fastighetsskatten bygger på ett uppskattat värde på en fastighet. När fastighetsvärdena går upp stiger fastighetsskatten på ett sätt som är omöjligt att förutse. De högre skatterna kan bli en tung börda för småhusägare, för den som äger ett hus har inte pengar i handen. Pengarna finns inte till hands förrän vid försäljning. Det är i sammanhanget viktigt att påtala, att fastighetsskatten inte bara gäller villor och fritidshus, utan också flerbostadshus. Där läggs skatten på hyran eller avgiften.
För att komma till rätta med fastighetsskatten är det viktigt att bryta kopplingen mellan skatt och taxeringsvärde. Den statliga fastighetsskatten måste avskaffas. En sätt att kompensera skatteintäktsbortfallet kan vara att höja reavinstbeskattningen. Det är mycket rimligare att man skattar vid försäljning, då man har pengar i handen.
Regeringen har fryst taxeringsvärdet för året. Målet är att trappa ner skatten gradvis tills den slutligen avskaffas 2010. Då är det tänkt att den skall ersättas med en låg kommunal avgift. Nåja, det tror jag på när jag ser det.
Skattebördan borde inte vila på sådant som skapar tillväxt. Inkomstskatt, vinstskatter och fastighetsskatter är speciellt skadliga. Adam Smith argumenterade på sin tid för en tomtvärdesskatt eftersom den inte minskar människors vilja att arbeta, spara och investera. En sådan skatt är förutsägbar och minskar därför risken för spekulation.
Många länder, däribland Danmark och Australien, har redan någon form av värdeskatt. Och i England diskuteras möjligheterna att införa en sådan. Kanske skulle Sverige ta och hänga på?
Anna Hård af Segerstad
Anna Hård af Segerstad har en magisterexamen i företagsekonomi och är Fellow i Captus. Hon bloggar på
segerstad.blogspot.com.
KOMMENTERA ()