Förstasidan      Om captus tidning       arkiv      kontakt      extra      länkar      annonsera

Dubbelmoral i alkoholpolitiken

Nr 70, vecka 46 - 2006
av Nima Sanandaji

Alkoholpolitiken tillhör de mest motsägelsefulla företeelserna i svensk politik. Den svenska staten har länge fört en mycket restriktiv alkoholpolitik, där medborgarnas möjligheter att konsumera alkoholprodukter hårt reglerats. Det senaste exemplet på den paternalistiska politiken kommer ifrån den moderata finansministern Anders Borg, som på EU:s finansministermöte den 7:e november stödde ett förslag om höjd spritskatt med motiveringen att ”svenskarna ska arbeta, inte supa”.

Samtidigt sänder det statligt ägda företaget Absolut motsatt budskap till inte bara svenskarna utan även stora delar av världens befolkning – konsumera mera alkoholprodukter! I Tyskland gick Absolut så hårt fram i sin marknadsföring att de nyligen tvingades dra tillbaka en annons. Där försökte man sälja sina produkter genom att göra en referens till Herbertstrasse, centrumet för sexhandeln i Hamburg.

Dubbelmoralen i den svenska alkoholpolitiken kunde inte vara tydligare. Det är inte rimligt att staten å ena sidan omyndigförklarar svenska folket och tar ifrån dem ansvaret för det egna drickandet, samtidigt som ett statligt ägt företag använder alla möjliga medel för att sälja starksprit.

Det är anmärkningsvärt att den borgerliga regeringen inte tar tillfället att öppna upp den reglerade alkoholpolitiken hellre än agera för ytterligare skatter. För det är trots allt tydligt att alkoholpolitiken inte når önskat resultat. Marknaden för svartsprit är omfattande, vilket gynnar den organiserade brottsligheten. I många mindre orter finns inga Systembolag och där blir svartsprit lätt normen.

Stora mängder alkohol privatimporteras från våra grannländer och svenskarna har fått rykte om sig runtom Europa om att vara dåliga på att ta ansvar för sitt drickande. Samtidigt leder alkoholmonopolet att stor obekvämlikhet uppstår för ansvarsfulla vuxna som endast kan köpa folköl utanför det statliga Apoteksmonopolet.

Hur kan en borgerlig regering vars ideologi kan sammanfattas med ”frihet under ansvar” ytterligare vilja begränsa svenska folkets möjlighet att bestämma över den egna alkoholkonsumtionen? Det är förståeligt att en nationalekonom i ministerställning önskar att fler timmar tillbringades på kontoret och färre i puben. Men är inte detta i själva verket de enskilda medborgarnas eget val? För nog har vi väl ändå rätt till en sup efter jobbet?

KOMMENTERA ()