Patentreform - en internationell debatt

Att främja vetenskapens och de användbara konsterna, genom att under begränsad tid försäkra upphovsmän och investerare den exklusiva rätten till sina respektive skrifter och
upptäckter...

Så garanterar den första artikeln, Sektion 8 i Amerikas Förenta Staters konstitution immaterialrätten. På samma sätt sökte Pariskonventionen från 1883 upprätta en allians
mellan medlemsländerna för att skapa ett egendomsskydd och underlätta ett utbyte av idéer på ett internationellt plan.

Historiskt sett har både Europa och USA önskat skydda immateriell egendom och patentinnehavares rättigheter.

Både det europeiska och det amerikanska patentsystemet tjänar den grundläggande funktionen av att skydda immateriell egendom. Men det finns områden som skulle kunna förbättras hos båda systemen för att bättre skydda ett patents värde. Frågan är: vilka är förbättringarna och hur långt kan de nå?

År 1949 införde Europarådet det europiska patent systemet. Europeiska patentkonventionen från 1973, ledde till upprättandet av dagens Europeiska patentbyrå (EPO). Europeiska patentbyrån har påverkat immateriella rättigheter dramatiskt, men har inte utvecklats vidare i takt med EU:s förändrade roll.

Under 1975 Luxemburgkonventionen diskuterades skapande av ett gemenskapspatent (community patent), men mottog inte ett så omfattande stöd av medlemsländerna för att kunna ratificeras.

Det ömsesidigt ökande ekonomiska beroendet mellan de europeiska staterna, har lett till att fler och fler ansöker om patent. Under 2004 rapporterade Europeiska patentbyrån om att man mottagit omkring 178,600 Europapatentsansökningar. Av dessa kom 59 procent att godkännas efter i medeltal 46,2 månaders ansökningstid. Patentlagstiftning har oftast administreras olika från land till land, även under Europeiska patentbyrån. Kritiker av det europeiska patentsystemet anser att det är dyrt och svårt att säkra ett pålitligt patent i Europa. De menar att det långsamma förarbetet för att ansöka om patent från EPO avskräcker IP-intensiva näringar att investera i Europa, i motsats till USA och Japan, länder som båda har harmoniserat sina patentskydd.

På grund av dessa komplikationer med det nuvarande systemet pågår en debatt i Europa om nödvändigheten av att ordna en gemensam europeisk patentdomstol för att harmonisera patentskyddet och förenkla EPO:s ansökningsprocess.

Förespråkare av en patentreform har argumenterat om att den svåra process att uppnå ett patent med tillräckligt gott skydd kräver ett harmoniserat europeiskt patentsystem. Europapatentet är inte ett nationellt patent, och det är heller inte ett gemensamt patentsystem för alla kontrakterade länder. Det är snarare en grupp av patent från varje stat som är underställd samma regleringar. Om ett patent är skrivet på ett språk som inte är ett av de
officiella kontraktsspråken, så krävs ofta översättningar, vilket avskräcker många sökande från att avsluta 46-månandersprocessen.

Med översättningskraven tillkommer många gånger olika tolkningsdispyter av själva patentet. Kritiker menar att varje land har sin egen patentdomstol, vilket ökar oklarheten för hur liknande patent skall tolkas. Utan en gemensam patentdomstol, kommer de juridiska tolkningarna variera, vilket leder till att innehavare får olika grader av skydd från land till land på samma patent.

Vissa anser att ett gemensamt patentsystem skulle skapa ett rättvist skydd över hela EU och skydda mot de skillnader och olika tolkningsfrågor som uppkommer i det nuvarande systemet. De som är för en harmonisering argumenterar att EU kan inte konkurrera eller integreras fullt ut i den globala marknadsplatsen för intellektuella rättigheter utan det nödvändiga skyddet från ett gemenskapspatent.

Motståndare till patentharmonisering menar att varken USA eller Japan alltid har säkerställt giltigheten av ett patent. Nyligen har det i USA debatterats om att reformera det egna harmoniserade systemet. Reformerna inkluderar implementeringen av en granskningsperiod på 12 månader för att undvika onödiga patentstrider från att inträffa.

Ett annat förslag till reform är att ändra det nuvarande systemet till ett ”först till kvarn”-system som innebär att den som först ansöker om ett patent har rätt till det, inte den förste som innehaft idén. Många håller med om att alla patentsystem är i behov av någon sorts förändringar; frågan är hur man reformerar patentsystemen i ljuset av en allt mer integrerad global ekonomi.

I och med att den gemensamma valutan infördes 2002, har den Europeiska Unionen förändrats dramatiskt. Ett liknande utveckling har även skett i den amerikanska ekonomin som har blivit mer avhängig av immateriell egendom i kombination med bilaterala och multilaterala handelsavtal.

I ljuset av den förändrade globala ekonomin har intresset för frågan hur man bäst skyddar egendomsrätten ökat i olika delar av världen. För att skydda det industriella rättsskyddet och upphovsrätten blir det nödvändigt att underlätta dialogen mellan meningsmotståndarna. Det är en debatt om reformer av patentsystemen som måste föras för att innovatörer skall kunna fortgå med investeringar och i slutändan få skydd för sina uppfinningar och patent.

KOMMENTERA ()