Federal frihet skapar liberal frihet

Den glorifierade, svenska nationalstaten har idag uppnått sin kulmen med ett statsbärande parti som genom utnämningsmakt, regleringar och pekpinnar skapat en partibärande nationalstat. Centralismens hårda kärna i form av system och maktbunkrar har lagt handfängsel på människors initiativförmåga, självförtroende och ansvarstagande.

Staten tar efter resebyråerna och flaggar för fler all-inclusivelösningar, där människors vardag styrs med nationalstatens omhuldande hand. Statens basala uppgift att skapa möjligheter för människor att leva har kraftigt vuxit i omfång och är numer garanten för en rosenskimrande verklighet där allt från förskolor till pension är reglerat.

De liberala idéerna försvinner i strävan efter välfärdsstatens kollektiva lycka. Den enskilda människan försvinner i dimman av system. Byråkrati och centralstyre gör att makten istället för att flyttas närmare människan, försvinner längre bort. Vi behöver en samhällsordning som stärker den lilla sfären närmast var och en. Sfären där makten över liv och egendom finns. Det behövs en ordning där liberala värden får en chans att slå rot.

Dessa ingångar har gjort Centerpartiet till Sveriges mest tydliga federalister. De liberala och federala värderingarna har en lång tradition inom partiet. Genom att sätta ner foten blev decentralisterna federalister i vår nya konstitutionella vision. Underifrånperspektivet, subsidiaritetsprincipen och arbetet mot enhetsstaten fick en ny etikett; en federalistisk världsordning. Sverige, EU och i förlängningen även världen skall byggas efter samma utgångspunkt som Centerpartiet haft tidigare men med tydliga, federala principer.

Kärnan i en federation är en vertikal maktdelning mellan centrala och lokala, politiska organ, där lokala organ har fler kompetensområden än de centrala. De underliggande nivåerna erkänner samtidigt vad en federal regering har auktoritet över och det är de lokala nivåerna som meddelar vad de centrala har för befogenheter, likt vad enhetsstaten idag gör.

Montesquieus maktdelningslära har influerat federalismens uppbyggnad, där två kammare i parlamentet skall finnas för att stävja att regionala intressen förbises. Genom en federal uppbyggnad finns beslutsmakten nära människan och lokala behov kan snabbt uppfyllas. En konstitutionell domstol skall tygla lokala beslutsfattare att enbart tillgodose vissa utvalda grupper, domstolen skall också hantera konflikter angående tolkning av konstitutionen.

Det klassiska storebrorssyndromet där nationalstaten håller ett vakande öga på lokala beslutsfattare försvinner i en federation. Somliga menar att detta kan leda till förtryck av enskilda människor under ledning av den lokala nivån, eftersom överliggande nivåer inte har någon rätt att ingripa gällande dess kompetenser. Då den härskande demokratin är direkt representativitet kan beslutsfattare som kränker människans frihet och livsutrymme avsättas.

Konstitutionalismen genomsyrar den federalistiska tanken. Federalismen institutionaliserar decentralismen och ser till att lokala och regionala nivåer förblir självständiga och att dess kompetenser regleras. Farhågan att mänskliga fri- och rättigheter kommer att urholkas av lokala despoter kan utrangeras genom att man reglerar detta i konstitutionen. Federation baseras på tillit mellan olika nivåer, en tillit som regleras i det konstitutionella fördraget.

Den koordinerade makten leder till att federalismen kan ses som ett sätt att skydda pluralismen och mångfalden i ett samhälle och framförallt skydda människans rätt gentemot en övermäktig statsmakt. Ett federalt statsskick skulle medföra ett nytt och starkare skydd för den enskildes rättigheter och utgöra ett klart hot mot korruption och maktfullkomlighet.

Somliga fruktar att en federation leder till separatism och etisk rivalitet regionerna emellan, vilket skulle stärkas ytterligare genom ekonomisk ojämlikhet. Med verklighetens glasögon är regionerna idag inte homogena, snarare är pluralismen något som genomsyrar dagens samhälle. En federation kan hålla samman en stat som annars skulle ha problem med etiska konflikter, där varje region har kvar sin suveränitet vilande på det konstitutionella fördraget.

Federalismen leder till en starkare marknad och en bättre och mer dynamisk ekonomi. Konkurrensen och den fria marknaden leder till ett samhälle där regionerna måste marknadsföra sig för att locka till sig investerare och arbetskraft. I ett samhälle där människan är autonom får vi också en äganderätt och egendomsordning som stannar i den lilla sfären. I förlängningen leder det till ett samhälle som sjuder av företagsamhet och utveckling.

Ansvaret för de grundläggande servicefunktionerna tillfaller i ett federalt system de lägre nivåerna. Skillnaden gentemot dagens centralstat är att de regionala nivåerna även har kompetens angående intäktsposterna. Beslutanderätt korresponderar mot beskattningsrätten, vilket gör att demokratin kommer nära de enskilda människorna. Olikheterna regionerna emellan stimulerar till kreativt tänkande och effektivitet. En mångfald inom federationen och frihet är bättre än likformighet och centralism.

Ser man till historien ser man att stora liberala framsteg har lett till utveckling av demokratin, där lagföring, respekten för de individuella fri- och rättigheterna och expansionen av markandsekonomin är viktiga hörnstenar. Då liberalismen är förutsättningen för frihet, strävar alltid ett liberalt samhällsbygge efter att främja och utöka friheten för alla samhällsmedborgare. Frihet säkerhetsställs om människan tillerkänns personligt ansvar.

Ett liberalt samhälle är ett decentraliserat samhälle. Ett samhälle där människan och dess egendom är premissen för en frihetlig konstitution. Federalismen och dess betydelse för subsidiaritetsprincipen skulle skapa lagar som är förenliga med regionerna, öka människors självbestämmande samt främja den fria marknaden.

Federalismen som är ett överstatligt paradigm, med inslag av både överstatlighet och decentralism, blev den konstitutionella teori som vi såg bäst försvarade den enskilda människans strävan efter frihet. Ett samhälle som byggs med liberala värden och garanterar människans rättigheter gentemot staten. Ett Sverige där nationalstatstänket är en förhärskad syn och där vi får ett Sverige med fria och självbestämmande människor. Det är först då som liberalismen kan bli ledstjärna och genomsyra världsordningen. Det är först då vi har verklig frihet.

KOMMENTERA ()